oktoberfrost.




en avverkad dag

tidsmaskinerna tystnar

sömmar sys samman



oktoberfrost – och

tvivlet håller min hand

min röst är av rost



som löven faller

faller jag in i mig själv

slumpen faller ut



står nöjd med mitt köp

föreställningar beror

som smältande snö



bidar tillvaron

framtiden inträffar när

isarna rämnar



kvistarna brister

några skrämda fiskmåsar

dramatiserar



vid torgets fontän

centreras ljusets styrka

från strålkastare



kvällsmänniskor, kö

dör – om jag imploderar

applåderar dom



om jag är isen

som brister vid polerna

är du ekvatorn